Nu var det länge sedan det skrevs i denna blogg. Detta beror på att jag studerar och det gör jag mestadels på franska, vilket tar mer tid än vad jag hade tänkt mig. Mais c'est drôle aussi! (Men det är roligt också!)

Jag har skrivit lite dikter nu och då. Just nu har jag funnit att mitt tema är lite "snårskog" och mörker som lockar men ljuset som ändå vinner. Jag skall försöka hålla det temat igång på olika sätt. Får se om jag får till en diktsvit.

Skrivandet slutar jag inte med. Jag har anmält mig till "Skriv klar din roman" för att återigen få deadlines att gå emot i mitt skrivande av "Stellastoryn". Jag har idéer och dessa avslöjar jag inte här! :-D Men jag har idéer att gå på.

Nu är det natt och jag avslutar med att lägga in ett par dikter här.

Dubbelhet

I svart rock står
du där och lockar med ett vackert insmickrande leende     Du säger kom     du
skall se att allt blir bra    bara kom får du se       Du blinkar med ena ögat
    Jag går närmare dig      Du ler varmkyligt     Jag stannar till     Bredvid
mig hör jag en röst     Den säger stanna stanna med mig och du blir trygg    
Värmen sprider sig i kroppen och jag vet   jag vet   någonstans därinne    att
det är hos    Dig jag skall vara     Du står där i svart rock     ler vackert
och säger lyssna inte kom till mig så skall du få smaka på trygghetens vatten
och jag tar ett steg framåt      Känner en varm hand på min axel   hör rösten
  följ mig till trygghetens boning    följ mig och du är trygg     Jag famlar
efter dig i mörkret och du leder mig rätt      Du kommer mot mig i din svarta
rock    ditt leende växer och du säger kom kom till mig trygghetsvätska får du
här den är din att dricka    du behöver bara dricka och du blir trygg     
Känner en famn hålla om mig och kärleksvärmen fyller min kropp      Jag vänder
mig om och ser dig och dina ögon liknar lampor som lyser upp i mörkret och jag
ser vägen     
Vägen till tryggheten.

Mörkerbrott

Springande steg
i den
svarta skogens månljus
och de närmar sig
hastigt en
aningslös

Kvistar som bryts under
springande barfortasteg
och
vinden som viner
i tystnad och vinler

En aningslös vindens

vinande hör barfotastegen
närmar sig i takt med
kvistarnas
kvistbrott

Vänder sig aningslöst
för att se och månljuset
lyser
upp Mörkrets mörker
och det slår till hårt brutalt

Slår till och ryter
skriande
vrål genom nattens mörker
Det skär i öronen i hjärtat
som
slits itu småpartiklar

Springande steg tystnar
och kvistarna läggs på

plats döljer det mörkaste
mörka Vinande vind mojnar

En aningslös
ser mörkret
i vitögat och slår ifrån sig
ser månljuset försvinna
och
solen ta vid skiner

Det ljusnar i horisonten
Jag ser

Snårlikt

Snåren korsas av
springande ben
Knakar i kvistarna som möter
springande skosulor


Snåren osynliggör vad
som ligger bakom

Viskande vindar
möter
trädkronor och höstlöven
rasslar tasslar prasslar

Under
skosulor
Över huvudet

Ögon som stirrar bakom snåren
och en röst
som viskar
Kom Kom

Hukar mig ned bakom snåret
kikar
mellan kvistarna på de
stirrande ögonvitorna

Kroppen huttrar till
darrar
Kom kom jag ger dig allt du vill ha
Den kalla nakna rösten
skär igenom snåret
når mina öron jag backar och blundar

Sväljer den
icke existerande
saliven som torkat till i min mun
Blundar och kvider
inom
mig själens rop
Hjälp mig Möt mig Vägled mig

Värmen
fyller min kropp från
tår till huvud fyller den med
trygg värme


Armar sluter om mig håller om mig
Var inte rädd jag är med
dig
Jag vänder mig om tar emot din värme
Du ler och säger
Jag
älskar dig mitt Barn